Ord

Även idag har jag funderat, min vän F vill mena att jag grubblar, men han retas nog bara. Grubblar låter så dystert, funderar känns bättre som begrepp på nåt sätt, eller? Ibland känns det som det bara snurrar och nåt ska bli överbelastat och gå sönder där inne i mitt huvud. Men hittills har det inte hänt, tror jag, hittills har jag inte heller kunna göra något åt detta ständiga funderande och ja, ibland grubblande.

Idag har jag funderat på ord. Eva Dahlgrens text i låten som heter just "Ord" dyker upp. Den börjar med "Vissa människor säger ingenting alls, andra människor tar all plats och talar som i trans. Lyssna på den!

Jag tycker om att prata med andra människor, berätta något från min värld. Jag tycker om att lyssna på människor, både vad som sägs med ord, kropp, mimik och också det som inte sägs, det som sägs mellan raderna. Ibland hör jag inte vad andra säger för att jag hör dåligt, ibland kan jag inte lyssna för att jag är okoncentrerad eller upptagen av egna tankar. Men sen finns det tillfällen när jag hör alla ord men ändå inte förstår nånting, det tycker jag inte om.

Tänk vad mycket och många ord vi kan säga utan att det betyder något, utan att de får nån innebörd. Floskler, klyshor, haranger, vackra ord, tomma ord staplade på varandra och levererade med mimik av säkerhet, pondus och trovärdighet - är det det som kallas retorik? Man kan lätt låta sig luras eller helt enkelt tolka på sitt eget sätt, det som passar mig.

Ibland är jag helt förundrad över att vi människor överhuvudtaget kan kommunicera med varandra.