Kontraster

Några minusgrader, solen håller just på att gå upp, det är bara jag och hunden ute. Stegen knastrar taktfast i snön, andedräkten blir till vit ånga, kroppen känns lätt och pigg, löpningen bara flyter. Så härligt startade min dag igår. När jag kommer in känner jag mig som i en juicereklamfilm. Du vet den där när hon frisk, fräsch, rosig på kinderna i en vit fluffig morgonrock öppnar kylskåpsdörren och häller upp ett glas och sen lutar sig belåtet mot dörren och dricker. Det spelar ingen roll att jag knallar omkring i min svettiga noppiga tröja, långkalsonger som hänger i grenen och tubsockar. Eller att juicen är slut och kylskåpet ger vika när jag lutar mig mot det, det känns super ändå.

I morse vaknade jag av barnens vrål från bottenvången "NEEEJ, SLUTA SLÅSS. GE HIT FJÄRREN !!!! "
På två röda sekunder är pappan nere i vardagsrummet, ibland är han förvånansvärt snabb. Nya skrik "NEEEJ; PAPPA GE HIT FJÄRREN". Stampande steg uppför trappen och PANG när dottern slänger igen dörren till sitt rum. Hoppsan, jag som trodde att jag och sonen hade patent på det.
God morgon älskade familj, tänker jag..... not. Samlar ihop mig några minuter och går sen ner för ett allvarligt snack. Möts där av en nöjd, lite så där smågnolande, 7 åring som håller på att laga frukost. Pappan har gått ut med hunden, som sagt ibland är han snabb. Dottern läser i sitt rum. Världskriget har kommit av sig och dan kan börja.

Visst är början viktig men som tur är bestämmer det inte hur hela dagen ska bli. Tankar, känslor och sinnesstämningar kommer och går under en dag.