Hur länge sen var det du hade långtråkigt? Så där så det kändes som att klockan stod stilla, som det kliade i hela kroppen och du inte hade en aning om vad du skulle hitta på.
Just nu längtar jag efter att ha det precis så där riktigt, riktigt långtråkigt. Jag blir avundsjuk på ungarna när de suckar från djupet av sitt innersta och med gnällig röst säger "maaammaaa, jag har INGETIIIING att göra. Maaaammaaa, jag har så trååååååkigt". Jag vill titta på klockan var femte minut och känna "är den inte mer" istället för "hjälp vad klockan går". Vill sätta mig framför TV;n och slötitta på något bara för att få tiden att gå. Strosa omkring här hemma, torka damm från blomblad medan tankarna trögt flyter fram. Nästa jul vill jag vara som ett barn, njuta av advent och förväntansfullt se fram mot julafton och sen gå hela julafton och längta efter tomten.
Jag vet inte när jag hade långtråkigt sist, men jag vet att jag har haft det och vet att det inte kändes så bra just då. På sommarjobbet en fredageftermiddag med stora klockan framför ögonen, inga samtal ringde och minuterna tog timmar var och en. Eller när jag varit sjuk och hemma och bara väntat på familjen. Så jag vet ju att det är nåt slags motvikt mot snurren jag är i just nu jag längtar efter. Men tänk, att få leva "långsammare", kan det vara möjligt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man kan ha ingenting att göra utan att ha långtråkigt också - ibland är det nog bra att göra ingenting :) Fast gärna i sällskap med någon annan..
SvaraRaderaKram