Man kan ju undra hur roligt man har i sitt liv egentligen? Ibland när jag är på nått roligt och skratta så där riktigt gott och länge, då får jag träningsvärk i magen dagen efter. Då kan man ju undra hur ofta man använder de musklerna.
Då och då, oftast på kvällen, börjar jag fnittra okontrollerat. Det bara bubblar i mig och så fnittrar, fnittrar och fnittrar jag. Sällan vet jag vad det är som är så roligt, så då fnittrar jag ännu mer åt det. Och mitt i fnittret börjar jag gråta. Lika lite som jag vet vad jag skrattade åt vet jag varför jag gråter.
Somliga dagar är jag "representativ och säljande" då LEEEER jag, och ler och ler. Fram på eftermiddagen stramar det i kinderna och jag får ont i huvet. Det verkar som hela mitt ansikte har oerhört svårt att inta den positionen. Ibland känns det svårt att vara trevlig, hur roligt är det?
Idag har jag gått omkring och småfnittrat hela dagen, fniss, fniss. Jag har "lallat omkring" med ett fånigt leende på läpparna. Jag hoppas jag har smittat nån med lite glädje.
Nånstans i bakhuvudet dyker hon upp den där lilla, ogina, pessimisten och väser "jaha och hur länge tror du det håller då? När du nu är SÅ HÄR uppåt hur hårt ska du falla då??" Men jag lyssnar inte nu, jag tänker njuta av fnittret och inte börja gråta. Jag tänker inte falla, inte idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar