Synd om

Hur snabbt kan en ond cirkel uppstå?
Min rygg värker och jag känner mig ynklig, när jag känner mig ynklig vill jag röra på mig, när jag inte kan röra på mig blir jag orolig, när jag är orolig vill jag röra på mig, rör jag på mig får jag mer ont i ryggen och då blir jag rädd för att aldrig kunna röra mig nåt mer, då känner jag mig ännu mer ynklig och när jag känner mig ynklig blir värken värre.....

Ja, jag inser att "jag har ont i ryggen" och att det är inte står i proportion till hur synd jag tycker om mig själv. Jag vet att jag överdriver och låter min hypokondri blomma ut. Jag vet att jag inte har nån fightingspirit och att gnäll är bland det mest oattraktiva som finns. Näst efter att man går som man "gjortibrallan" då...? Hur hemskt blir det om man går på det sättet och gnäller samtidigt, whooooääää. FÖRLÅT käre mannen.

Så istället för att tycka synd om mig eller träna så tänkte jag försöka vara listig idag och göra målbilder och stora planer för mitt liv. Men jag måste säga att den mentala statusen inte var lämpad för det heller. Å inget påskgodis kvar att trösta sig med heller. Buuuhääää.... vad synd det är om mig, jag bara vältrar mig i det samtidigt vet jag att det INTE är ett dugg synd om mig. Jag kommer också att lägga av med det om.....3 minuter, bara 3 minuter till.