Vem ÄR du?

Om du tog bort allt runtomkring dig vem var du då? Har du funderat på det någon gång?
Du kanske svarar att du är du, no matter what. Men är det riktigt sant? Visst det klart, du är du och jag är jag, innerst inne är vi väl bara oss själva men....

Vad blir svaren på frågan om du är du vad är du då? Utan att relatera till något, någon annan vad ÄR du då?
Alla svar som jag är... sjukgymnast, lärare, instruktör, vd, kassör, it- hantverkare osv går ju bort direkt. Vi ÄR inte ett yrke eller en titel. Den är ganska enkel, eller hur?

Inte heller är det vi ÄR mamma, pappa, fru, make, flickvän, pojkvän, till någon. Även om det är viktigt så är det väl inte innerst inne vad vi ÄR.

Vi är alla någons son eller dotter men det kan vi väl inte gå omkring och bara vara, det känns som att vi alla är nåt mer.

Så vad är du innerst inne? Jag skulle gärna vilja tro att jag innerst inne är snäll, varm och omtänksam. Men är vi bara egenskaper och i så fall är det inte så att om jag är snäll är jag också elak, är jag varm finns också kallt likväl som egoistisk. Det goda måste finnas med det onda och inte vill jag att det ska vara vad jag ÄR.

När livet eller tillvaron förändras ruckas också bilden av vad vi är, identiteten utmanas. Det känns ovant, till och med skrämmande. Frågor som "Vem är jag om jag inte...... vem är jag om jag istället, vem blir jag om jag väljer.... vem blir jag om jag inte väljer..." Blandas med frågor som "vem vill jag vara, vad vill jag vara, vad vill jag förknippas med".

När det är så känns det också tryggt att veta vissa saker förändras inte... jag är mina barns mamma - så kommer det alltid att vara. Jag är mina föräldrars dotter - så är det också. Just nu verkar det som jag också kommer att fortsätta vara mannens fru. Jag vet vad jag tror på, har mina värderingar rätt tydliga för mig. Jag vet vad som är roligt och ger mig kraft i livet. DET känns tryggt när stora steg ska tas.