söndag 10 januari 2010

Spöken

Nu har jag mött dem igen, alla gamla spöken som ställt till det för mig. Där var energisugaren som bara drar ur proppen och låter all energi flöda ut, rakt ner i ett stort avlopp, domaren som trummar på med budskapet "du är sämst, du duger absolut inget till". Katastroflarmaren "hjälp vad händer nu, hur blir det nu, hur ska det gå, ack och ve o fasa". Skruvtvingen som med hjälp av prestationsångesten snör ihop hela mig och allt blir måste, borde, ska. Och så mutterbutter som entonigt ljuder " hur kan du tro, det var aldrig meningen, jamen det förstår du väl, det inser ju vem som helst". Efter sig lämnar de tvivel, misströstan och en liten lessen LL. Ett litet "sketet" avbrott för att fira jul, var det vad som behövdes för att de skulle få luft och kraft? Eller var kom de från just nu?

5 kommentarer:

  1. Slappna av lite . . . . .

    //P

    SvaraRadera
  2. Jag förstår inte riktigt vad du menar... slappna av lite/VL

    SvaraRadera
  3. Förstår vad du menar... Ibland är det som att om man tappar man fart om man "gör ett break" i det nya, positiva. Inte för att ge råd, men själv brukar jag försöka acceptera känslan - utan att den får ta över, för att sedan söka mig till det som ger mig den positiva energin tillbaka. En klok coach (gissa vem ;-))sa till mig en gång: gå dit rädlan leder dig... Har fått mig tillbaka på fötter många gånger sen dess! Kram på dig!
    /Katarina

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Tackar!
    Jag går avslappnad dit rädslan leder mig.
    VL, lilla vännen, jag kan förklara för dig.
    Kram LL

    SvaraRadera