Mina barn har en väldigt hjälpsam mamma. Ibland undrar jag vad det gör med dem. Blir de mindre företagsamma, får de sämre självkänsla, blir de lata eller blir de envisa och mer självständiga?
Våra barn har aldrig varit i "kan själv" perioder, de har aldrig protesterat högljutt och ihärdigt försökt själva. Beror det på att de blivit bortskämda eller kanske på att de är tvillingar och ändå på nått sätt fått göra tillräckligt mycket själva? Våra barn har bett om hjälp eller tålmodigt funnit sig i hjälpandet. Idag säger de till och med "jag kan ju det här men jag vet att du tycker om att hjälpa mig, mamma".
Det finns många anledningar till den här hjälpsamheten, det finns flera sätt att förklara eller bortförklara att jag sopar och ställer för dem. En är att vi fick tvillingar och det ställer stora krav på effektivitet och att få vardagen att fungera, så då hjälper man till , fixar och grejar. En annan är att vi fick tvillingar och småbarnstiden blir så kort och intensiv så man hinner inte riktigt med i utvecklingen, ser inte vad de faktiskt kan själva. Kanske är det så att jag tycker att jag hjälper till mer än jag gör eftersom de är två i samma ålder och utvecklingsfas.
Men ska jag vara helt ärlig så handlar det nog om ett behov och vilja hos mig att få vara hjälpsam, det ger mig bekräftelse och tillfredsställelse. Jag vill vara behövd, jag vill ta hand om, sköta om och pyssla. Det gäller framförallt mina barn, men även andra. Så se upp nästa gång vi träffs, rätt vad det är börjar jag knyta skorna åt dig, ta på dig jackan eller snyta din näsa. I så fall, om jag gör det se det som ett tecken på att jag bryr mig och säg ifrån snällt och försiktigt, ungefär som barnen gör, det funkar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gulle du, du kommer att ha igen din otroliga förmåga att hjälpa till. Min mamma har alltid sagt att hon vill gärna ha hjälp när hon hamnar på hemmet det är därför hon är så hjälpsam idag ;) Kram JH
SvaraRadera