Hålla högt

I år har jag insett hur viktigt och bra det är att "hålla människor högt". Alltså att tro på människors förmåga, kraft och unikitet. Hur viktigt det är att se storheten hos människor och att ibland tro mer på dem än de själva gör. Jag har också sett vilka fantastiska resultat det kan bli av att bli sedd och högt hållen. I år har jag också sett vad som kan hända stora människor som trycks ner och förminskas - alltså motsatsen mot att hållas högt. Det som händer är inte fint alls.

Häromdan insåg jag att om man ska kunna hålla sina barn högt är det ibland nödvändigt att hålla för ögonen och hålla andan. En sån enkel sak som att låta dem öppna 1,5 litersmjölkpaketet och hälla i för små glas över den nystrukna julduken. Eller att låta dem störta utför pulkabacken på supersnabba bobbar. Eller betala för julklapparna till mormor med sedlarna flygande ut på golvet. Eller låta dem skära tomater med nyslipade kökskniven. Ja, ni fattar va.

Det blöder i mammahjärtat och kliar i mammafingrarna, jag vill hjälpa till, fixa och ordna ÅT dem. Men jag vet ju, jag vet så väl hur viktigt det är att få prova själv, få lära sig och fixa det på egen hand. Så jag håller dem högt, håller för ögonen, håller andan och håller fingrarna i styr, mammahjärtat i schack. Jag vet att de kan, jag vet de kan lära sig. Jag ser deras storhet och hur stora de har blivit.