Som i en film

Det känns som jag är med i en film. En sån där otäck som handlar om framtiden, inte alltför avlägsen. Som handlar om konspiration, mörka motiv, profit och iskall beräkning. Som utspelar sig i ett grått, mörkt regnigt november. En sån där film som man bara känner .... å hu, det kunde nästan vara sant, det kunde nog gå till så där MEN så hemsk är inte verkligheten.

Filmen handlar om sjukdomar som sprids hos befolkningen, det handlar om masshysteri, om att hålla folket i schack och om att tjäna pengar på på människors rädsla. I de riktigt otäcka partierna handlar det om hur hemska människor blir när de är rädda, hotade och inte tillräckligt informerade.

I verkligheten handlar det om svininfluensan. Det handlar om medias rapportering om dödsfall kopplat till influensan. Det handlar om att det står handsprit på varenda toalett, om att företag delar ut små söta handsprits behållare med reklamtryck på.

Idag handlade det om att vi tagit ledigt, hämtat och peppat barnen för att vaccineras och när vi kommer dit är vaccinet slut. En stressad sköterska motar en besviken och orolig mamma med litet barn i barnvagn som skulle ta dos 2.

Jag skulle nog gärna vara med i en film men i så fall en sån som handlar om kärlek och lycka. Som utspelar sig i ett varmt land med sol, bad, god mat, dans och lyx. Nått annat filmkontrakt skriver jag inte på, så det så.

För övrigt är jag duvig och däbb i däsan, men det är inget svin utan bara en liten knorr, tror jag.